Grannens älskade hönor och ankor brukar husera omkring hos oss i vår trädgård på vår och sommaren. Nu har dom kommit till oss igen och ingen är gladare än vi. Det betyder att våren är här och att vi får njuta av att få vara nära dessa djur i trädgården.
Dessa två goingar till hönor har hängt med barnen under hela deras uppväxt. Min yngsta dotter hade lite svårt för att låta bli att jaga dom när hon var mindre men nu är det hon som är den som är mest försiktig och tillitsfull.
Från att jaga hönorna……
till att mata hönorna…..
Hönorna har fått namn av oss inspirerade av den gamle tv-serien ”Nilecity”, ”Greger” och ”Farbror Barbro”. Så fort dom kryper under staketet in till oss så sker det automatiskt ett sk namnbyte. Från de lite mer klassiska hön-namnen”Agda” och ”Berit” till dom lite mer exotiska men för oss självklara namnen ”Greger” och ”Farbror Barbro”. Så här hemma ropas det inte -Aaaagda utan istället -Greeeeger och gärna med Robert Gustafssons tonfall och mimik.
Knack knack, någon hemma?
Neurotiska ankor har vi också i trädgården, men dom är så nervösa och snabba att där får vi nog jobba med lite mer tillitsövningar innan dom kommer på besök i vårt kök. Det kommer nog dröja ett tag!
Tacka vet jag Greger och Farbror Barbro, dom hänger vi med i vått och torrt , förhoppningsvis i många år till.
Kram, Leonor
